Idag var det dags för Milo att besöka vetrinären för sin 12-veckors vacinering och det gick så strålande bra att det inte var sant. Han fick lite godis att tugga på medans sprutan gick in i nacken och reagerade inte ett dugg på det, utan mumsade i sig godisarna. Medans jag var hos vetrinären så var min man på väg till apoteket för att köpa avmaskningsmedel till Milo. Min man kom tillbaka och betalade för Milos besök och vi fick med oss ett paket med hundmat och en kopp för att mäta matens mängd + lite information. Himla snällt tycker jag. Det var en andra vacinations present sa hon.
När vi åkte hem så gjorde jag klart för nästa matning med avmaskningsmedlet inrört i maten. Jag hoppades att han skulle äta upp det utan att märka det, men aj så fel jag hade. Han petade i maten och lyckades äta runt medicinen men jag lät det ligga kvar. Är han hungrig så måste han äta det som finns i skålen. Efter ett bra tag så hällde jag i A-Fil och rörde om och det fick honom att äta lite mera men inte allt. Jag gav ej upp utan ville att allt skulle vara uppätet innan skålen togs bort. På eftermiddagen så var han så hungrig att han slaffsade i sig resten och all medicin var tagen. Skam den som ger sig, eller hur?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar