Gott Nytt År för 2011

Låt oss hoppas att nästa år blir bättre än detta år.

Kram på er alla och vi ses nästa år!

/Diana

Mojo är frisk!

Var på återbesök till vetrinären på lucia morgonen och de var nöjda med Mojos framgångar, men ville att jag skulle använda medecinen fem dagar till för att vara säker. Så idg den 19:e December (mammas födelsedag) så är Mojo helt frisk igen.

Grattis mamma som skulle fyllt 68 år idag.

Mojo är dålig

 

Våran lilla Mojo har fått en infekterad halskörtel och ser ut som om han har pås sjukan. Stackarn. Men vi har fått bra medicin åt honom I Fredags och det ser redan mycket bättre ut, så vi slipper nog operationen.

Här ser ni på vänster sida (Mojos högra) hur svullen han är och detta var ännu varre I Onsdags när vi hämtade hem honom från hundvakten.

Här är medicinen vi fått och den fungerar verkligen jätte bra.

Besökte en Whippetägare i Storvik

Är inte internet underbart?

Darren och jag har länge funderat på att skaffa hundvakt/Passning här i närheten så att vi ej behöver lita på uppfödaren varje gång och det är 6 timmars resväg tur och retur. Så när Darren springer sina välgörenhets lopp, eller när vi skall på koncerter eller på andra utflykter så är vi låsta och kan ej åka någonstans då ingen vill ta hand om hundarna.

Så jag letade upp efter Whippet uppfödare här i närheten och hittade en som jag kontaktade och förklarade vår situation. Det tog några dagar när jag plötsligt fick ett privat meddelande via Facebook där en tjej presenterar sig och meddelar att hennes uppfödare var på besök i helgen och sa att det finns en whippetägare i Järbo som behöver hundpassning ibland. Så hon kontaktade mig och frågade om det var mig hon menade. Det var det. Vi bestämde oss för att träffas nästa dag (Fredag) för att se hur hundarna kommer överens. Så blev det. Mötet mellan hundarna blev toppen, de jagade varandra , hoppade och skuttade och jollade varandra noga och hade hur kul som helst!

Paret som har dessa två Whippets bor otroligt fint och har gott om utrymme för hundarna att springa på och älskar djur. Det fanns allt från värphöns till marsvin, och allt kändes så bra och vi var nöjda med varandra. Så nu har vi ett härligt par som ställer upp med att ta hand om Milo och Mojo när vi behöver och det är bara 40 minuters resväg tur och retur istället för de annars 6 timmar. Underbart!! Titta gärna in på deras blogg eller hemsida.

Här är då första mötet mellan hundarna och deras hund Seven var så otroligt lik Milo.

Mojo kolapsar efter lek och jagande och är helt slut!

När vi kom hem så vägrade Mojo att kliva ur buren i bilen. Han bara orkade ej. Det var som om han sa “Är du inte klok! ser du ej att jag är slut som hund?” Så Darren fick gå och dra ut honom ur bilen (något som aldrig hänt förut) och han nästan kröp in genom dörren till huset. Stackarn. Gissa om han somnade fort ;)

Tack snälla Jenny och Anders för att ni erbjuder er hjälp.

Lekt i Trädgården

 

Vi är nu åter hemma från England och vi har verkligen saknat hundarna ordentligt denna gång. Vi har inte varit borta från dom så här länge och det kändes verkligen. Vi vill tacka fåran underbara uppfödare Allette för att hon tar hand om våra älsklingar när vi är ute och reser för det uppskattas verkligen.

Idag fick hundarna leka i trädgården lite under våran uppsyn för jag vill ej ha mina rabatter nedmejade och de älskade det. Klicka på bilderna för större format.

Tjohoo!!!

De orkade inte kuta runt länge för värmen var för hög, men lite kul fick dom i alla fall.

Mojo ett år!

Idag fyller Mojo ett år! Grattis Mojo!!

De fick båda varsitt paket med godis och det var uppskattat. De fick även en skiva leverpastej var. Tyvärr så fick jag inga bilder av Mojo med sitt godis paket, för han drog iväg som en avlöning med sitt stora kex och mumsade i sig det innan Milo skulle ta det från honom. Men Milo stod snällt kvar i köket och mumsade i sitt paket, men så fort Mojo kom åter för att hämta mera godis så tog Milo snabbt tag i sitt stora kex och mumsade i sig så att Mojo ej kunde ta det. De är för roliga dessa två.

Min fot kom med tydligen ser jag och Milo med för den saken, men planen var att fota Mojo vid godis paketet men det gick så fort innan han försvann att min kamera på mobilen ej hann ladda blixten. Nåja, ni ser Milos godis paket här i alla fall.

Här en bild på födelsevovven kvällen innan.

Ny bur

När min man skulle springa blodomloppet i Bollnäs så behövde vi en ny hundbur för min bil då den vi redan har är för djup för min ifall man har passagerare i baksätet. Så min man åkte in till Sandviken och köpte en. Här är hundarna i buren på parkeringsplatsen i Bollnäs.

Här är min man (Darren) trött och som just kommit i mål och fått en banan att återfå lite energi igen. Han springer för att samla in pengar till MND/ALS som min mamma dog av efter 13 års lidande. Bra jobbat älskling.

Här posesrar hundarna i sina namn halsband :) Milo spanar in mig medans Mojo spanar in husse.

Sjöpromenad

Idag så har det hänt massor från att så Sockerärtor och salladslök till att promenera till sjön med hundarna och sedan hem till att plantera en pion och en daglilja till att avsluta dagen med grillning, så jag låter bilderna tala sitt eget språk.

Men jag visar bara promenaden med hundarna.

---oOo---

Vy från lilla bron över Jädraån….Vackert!

  

Mera vatten som leder till Jadraån.

Så kom två hästar med sin skötare förbi.

Vägen går vidare mot sjön.

Mojo hittade hästbajs…. MUMS!!!

Mojo sjöljer ned häst bajset med lite vatten från en bäck medans Milo tittar på.

Vacker bäck i skogen.

Mammas vitsippor. Här plockade vi vitsipporna till hennes begravning förra året.

Nu har vi  kommit till sjön och vi ser vindkrafts vingarna som vi nu just fått :-)

Blev sugen på att ta en liten tur.

Har har vi då sjön Hålldammen med sin lilla strand.

Husse håller ett öga på hundarna. Detta är första gången Mojo (densvarta) är här.

Jag sitter vid slutet av bryggan och doppar fötterna. Aahhhh… Härligt!

Hör bakom mig att hundarna kommer så jag vänder mig om.

Har nu lämnat brygan och vadar fram mot vassen. Ser ni insekten som tar flykten?

Dags att gå hem efter att Mojo kastade sig i vattnet efter mig och jag hann ej fota det innan han var uppe på stranden igen. Jag viste att han ej var rädd för vatten som den andra  (Milo) är, så det hade varit kul att ha det på bild. Men det kommer flera tillfällen.

Här är vi uppe på vägen igen på väg hemåt.

Så kommer godståget dundrande förbi oss vid vägen.

Vägen hem igen.

 

Då var det dags att förbereda för grillningen. Trevlig kväll på er alla för det skall vi ha!

--- oOo ---

Svärmor på besök

Då var det dags för Svärmor att komma på besök igen från England och hon kom med bra  väder med sig. Här sitter hon med våran Milo och myser med en kopp té.

På bordet så står en liten vas med liljekonvaljer som jag plockade från tomten igår kväll. Vilken underbar doft och de får mig att tänka på min älskade moster som gick bort Januari 1978, för de var hennes älsklings blomma.

Svärmor kom med presenter till mig som jag ej räknat med, nämligen två flaskor parfym, Opium och Timeless. Vilken överaskning! Jag som trodde att Timeless gått ur Avons sortiment för ca:4-5 år sedan eller mer kanske, men här kom hon med en flaska i nytt format.

Här njuter Milo i gräset under äppelträdet.

Då vädret var så härligt bestämde vi oss för att ta en långprimenad i skogen med hundarna och de älskar att vara i skogen. Men först får de springa av sig på grusplanen innan vi går in i skogen. Lättare att få dom att komma när man ropar på dom då.

Det var riktigt underbart inne i skogen och massor med olika fåglar kvittrande från alla håll och kanter. Helt underbart!

Här en liten bäck.

Väl hemma igen så lade vi märke till att vi har fint besök i fågelholken, nämligen en Rödstjärt. Underbart!! De är så fina!! Här är hanen som satt i trädet utanför holken.

Äntligen är Sommaren i full sving!!

Premiär för Mojo i skogen

Då var det dags för Mojos skogs premiär idag. Milo trodde knapt det var sant när han märkte att vi var på väg till skogs spåret som han vandrade i hela förra sommaren och han kunde inte komma dit fort nog. Men vi litar inte hundra procent på Mojo när det gäller inkallningen, så vi bestämde oss att först låta dom få springa av sig på grusplanen och träna lite inkallning innan vi gick in i skogen. Så jag laddade fickorna med godis och vi tog oss till grusplanen och släppte lös dom. Gruset sprutade bakom dom och de vart ett himla jagande. Milo satte Mojo på plats genom att tala om att han är Boss och Mojo underkastade sig direkt. Inga problem där inte. Mojo vet att Milo bestämmer över honom och Mojo accepterar det genom att kasta sig ned varje gång och inget mer om det. Efter det så leker de ihop och hoppar och jagar varandra, en fröjd att se. Så  började vi träna inkallelsen och det gick inte så bra i början som vi räknade med men efter ett tag så fattade Mojo galoppen plus att han fick en godis varje gång han kom som han skulle. Så vi (min man och jag) stod på varsin sida om planen och ropade i tur ordning på honom (och Milo) och när det verkade som att han fattat det hela så gav vi oss in i skogen och släpte dom lösa.

Här är han fri i skogen. Han höll koll efter oss hela tiden samt följde Milo vart han än gick och vi testade lite nu och då att kalla in honom och varje gång han kom så fick han en godis och massa beröm. Det var så roligt att se dom ihop hoppande och skuttande i skogen och vid ett tillfälle stannade hjärtat på min man och mig och det var när Mojo kom i en rasande fart från skogen till oss på stigen och han snubblade och rullade ett helt varv framåt som en boll, men inte ett ljud från honom att det skulle göra ont och han bara reste sig upp och skakade på sig och skuttade vidare. Pust!! Denna hund känner ingen rädsla.  Vi är verkligen stolta över honom och han börjar se riktigt bra ut nu och vi kan ej vänta på att han växer färdigt så att vi kan se det slutliga resultatet.

När vi kom hem så slocknade Mojo som en utslagen sill i knät på min man och sov hela eftermiddagen samt kvällen och vaknade bara när vi skulle ut. Mojo kan verkligen sova vilket Milo inte kan. Han liksom sover som en katt med ena ögat vakande hela tiden. Lite tråkigt tycker vi. Det är som om han inte kan koppla av helt utan vill ha koll hela tiden på vad som händer runt om och inte missa något, medans Mojo bara faller ihop som en påse och sover djupt och djupa andetag hörs och nästan på gränsen till snarkningar. Hi hi hi, han är för charmig!

Är vädret bra i morgon så skall vi ut i skogen igen.

Dörren på plats!

Idag har hundgården äntligen fått sin dörr på plats så man kan röra sig fritt i trädgården utan att hela tiden hålla koll på hundarna så de ej smiter (en av dom). Det blev så bra så!

Sattes på test

I går morse ville jag testa hundarna och då särskilt Milo. Saken är den att så fort min man kliver upp och lämnar rummet så tar hundarna friheten genom att hoppa upp i sängen och rulla hop sig runt mig, men jag har börjat säga ifrån och de har lärt sig. Men ibland tar Milo och testar lite väl mycket och hoppar upp i tro att jag ej skall säga ifrån men det gör jag, så igår morse kom testet.

Min man vaknade och lämnade rummet genom att stänga dörren om oss. Jag beslöt för att inte öppna ögonen så Att Milo kunde se att jag var vaken, för han kommer smygande upp till sängkanten på husses sida för att kolla om jag är vaken. Jag hör honom stå där och sucka och små vissla för att få min uppmärksamhet, men jag håller ögonen stängda och låtsas sova. Det går 5 minuter och Milo provar en ny taktik, han kommer runt till min sida och lägger huvudet på sängen och suckar och visslar svagt och när det ej fungerar så puttar han lite försiktigt med sin kalla blöta nos på min rygg (aj så kallt) för att väcka mig. Men jag kör vidare med att ej visa att jag är vaken. Det går ca: 2 minuter till och han går till sin korg och suckar djupt. Mojo har under hela stunden legat i sin korg utan att röra sig ur den.

Det går säkert 10-15 minuter, för när jag hör min man lämna huset och låser ytterdörren så provar Milo sin lycka igen genom att komma fram till husses sida igen (för jag har ansiktet åt det hållet) och suckar och visslar lite igen, så jag öppnar försiktig ögonen och ser hur han reser på huvudet och öronen och bara väntar på att jag skall ge honom tecken på att han Får komma upp. Jag väntar 10 sekunder och så klappar jag med handen på sängen och han flyger upp och jag lyfter på mitt täcke och han är under. Ger ifrån sig en djup suck av lycka och Mojo kommer direkt efter och rullar ihop sig vid mitt bröst på täcket för det är för varmt för honom under. Så där ligger vi en timme till och myser.


Jag kan bara säga att jag är stolt över dom.

Tankar

Dessa två hundar är så ljuvliga och fantastiska varelser att man många gånger blir tårögd. De kan verkligen röra ens hjärta på så olika sätt som jag ej tidigare trodde de kunde. Vi sörjer båda fortfarande lite över Gizmo (numera Frasse) som vi beslöt att göra återköp på, men det känns bättre nu när vi vet att han fått ett bra hem i Stockholm (Drottningholm). Men ibland går det ej som man hoppats. Men vi fick en ny hund efter det vilket glädjer oss. Mojo blev som en ny individ dagen efter "Gizmos" återköp och det är ju inget ont som inte har något gott med sig heter det ju och så blev det.

De ger oss så mycket kärlek och skratt varje dag och vi är så tacksamma över att vi fick köpa dessa två och få dom in i våra liv. Milo är den lugna och mest kärleksfulla av dem två, medans Mojo (visserligare fortfarande valp) är den som är busig /lekfull och har så mycket hyss för sig att man skrattar gott åt honom. Promenaderna är ofta roliga då han gör så mycket lustiga saker att man ej kan låta bli att skratta åt honom.

Men Mojo har fått Milo att leva upp lite så att säga. Milo har börjat våga göra vissa saker som Mojo gör, för kan lilla Mojo, så kan jag! ser det ut som om han tänker ibland, och så provar han på lite försiktigt att klättra i högarna av snö och har nu blivit ganska modig på det. De leker med pinnar när de är ute och iblan (ganska ofta faktiskt) så går de brevid varandra och håller samma pinne i munnen. Ser så rart ut när de delar på att bära saker ibland. Men det slutar oftast i dragtävling och bus efter ett tag.

Mojo är dessutom mycket intresserad av att titta på TV, mera än Milo och det är så kul att beskåda honom när han verkligen är fångad av TVn. Milo vill däremot ligga så nära mig han bara kan och ibland så försöker han nästan krypa in i mig genom att sitta brevid mig i soffan och väntar på att jag skall ge honom en signal till att han får ligga i mitt knä, och då smyger han så försiktigt upp i knät och kryper upp på bröstet och borrar in huvudet antingen unde den bortre armen (han ligger alltid till höger om mig i soffan) eller på vänster axel under mitt hår. Där kan han ligga och mysa ett bra tag innan han försiktigt snurrar runt i knät och lägger sig på rygg som ett barn och jag kan hålla om honom.

Detta är något Mojo inte gör men det kan ju komma senare. Han föredrar att ligga "normalt" i knät en stund men sedan så blir det golvet under bordet eller på andra soffan, men ligger Milo redan i mitt knä, ja då parkerar han sig bakom Milos rumpa och borrar ned nosen under hans lår. Så gulligt.

Dessa två hundar älskar verkligen varandra och det är så roligt att se hur de ligger ihop och gosar och tvättar varandra. Vilken lycka!!