Våran lilla Mojo har fått kiss problem. Han kissar på sig när han sover och vaknar ej av det. Även om han blir väckt och är kissnödig så sätter han igång med kissandet och kan ej kontrollera det, utan det bara rinner vare sig han går, står eller springer så kan han ej kontrollera detta just nu. Så jag har bokat tid hos vetrinären på Måndag och skall ha urinprov med mig så de kan undersöka problemet närmare.
Vi hoppas verkligen att det bara är en infektion och ej något värre.
Vilken överaskning det var att hämta posen ut lådan idag! Det visade sig att hundboken som jag fixade ihop och beställde “gratis” från Royal Canin kom. WOW! Vad fin den är och kvalitén är underbar! Härligt glansiga sidor. Jag är verkligen jätte nöjd med den.
Som ni ser så är det tre hundar på framsidan men den vita blev vi tvungna att göra återköp på. Himla tråkigt och jag saknar honom fortfarande då det var Han som jag verkligen ville ha i första hand. Huvudsaken är att han har det bra hos sin nya familj.
Stackars lilla Mojo. Han har det inte lätt inte.
I morse väckte han Husse 06:45 och ville ut. Han stod brevid husse och vibrerade, visslade och gnydde. Så det var bara för husse att kasta sig upp fort ur sängen och ut med honom och det bara sprutade ur baken på honom. “Lillskiten”, din lilla stackare.
När de kom in igen så fick båda hundarna sova hos oss I sängen, Milo under täcket vid mina ben (knän) och Mojo åvanpå täcket mellan husse och mig.
Straxt innan 09:00 var det dags igen och nu var det min tur att ramla ur sängen och försöka klä på mig fort och ej snubbla ned för trapporna (för jag är inte den snabbaste på morgonen med att vakna), men det visade sig att husse fick putta ut Mojo på gården då han började spy. Det var bara vatten som kom upp såg det ut som, då det var klart. Jag tog Mojo ut på en liten prommis när jag var klar och det var bara brunt vatten som kom ut ur baken igen stackarn. Två gånger tömde han baken och såg förtvivlad ut och nästan bad om ursäkt den lilla raringen.
Vi kom hem igen och han drack lite vatten så det var ett bra tecken.
Husse och jag tog en tur till Årsunda fram och åter för jag behövde hitta till mötesplatsen jag skall till på Onsdag.
När vi kom hem så började jag med Lunchen men han inte avsluta det för Mojo kom till köket och gnällde lite igen och vibrerade, så nu var det dags igen. Jag släppte allt och tog honom ut och sprang ned för uppfarten och vidare till vägkanten så han kunde göra ifrån sig. Det sprutade igen men inte lika mycket. Vi promenerade en liten bit men han undrade hela tiden varför Milo ej var med och vände sig om hela tiden och tittade efter honom. Men vi gick en bit till och han satte sig igen men nu var det diaré och ej vattenbaserat, så vi är på rätt väg.
När vi kom hem igen stod Milo innanför dörren och väntade på oss den lilla sötisen. Nu ligger de på gästsängen I sovalkoven, huvud mot huvud (Milos huvud nedböjt mot bröstet och Mojo har sitt huvud mot Milos panna med nosen mellan hans öron) och Milo har framtassarna över Mojos hals som en kram. Vart är kameran när man behöver den?? Reser jag mig upp nu så kommer de efter och då är det förstört. Det är som om Milo vet att Mojo mår dåligt. Dessa hundar är så rara mot varandra att man blir fuktig I ögat.
Vi bara älskar dom, Husse och Jag.
Då var det 2011 och nyårsfirandet nästan över.
Vad gav 2010 mig? Inte mycket. Men lite possitiva saker hände, så som att jag blev tillfrågad om att vara med om att starta en trädgårdsförening i Järbo.
Jag fick en bil som jag faktiskt tyckte om då jag ej blev kompis med min nya Ford Mondeo, för jag saknar fortafande min Ford Mondeo Mark II Ghia I smaragd grön färg. Älskar den bilen och saknar den fortfarande. Den bilen jag nu bytte den emot var en FRANSK (jag vet) bil, en “Renault Kangoo”, Grön den med. Jag kommer ihåg när vi hämtade den från Köping och min man tog den ut för en prov körning, så sa jag till mig själv att det är inte en chans att jag kommer att köra Den bilen, utan att jag kommer att köra Mondo kombin istället (min mans bil). Så när vi skulle köra hem från Skara till Järbo så vägrade jag att köra hem den utan tog Mondeon istället. Väl hemma och någon dag efter så åkte vi in till Sandviken med den och jag blev förvånad över att den ej var så “bullrig” som jag hade trott och jag körde in till Sandviken med den och tyckte den var riktigt rolig att Köra. Vi åkte in till en bensin mack för att kolla luft trycket I däcken och när min man gick in till butiken så sade jag att han får köra hem. Men, när han var inne I butiken så tänkte jag att “Fasen heller” denna bil är ju rolig att köra, så jag bytte plats till förarsätet igen och fnittrade som ett litet barn när min man komm åter och såg att jag satt vid ratten igen. Denna bil är nu min!!
Jag reste till England igen efter 8 års väntan då jag ej haft råd då jag är arbetslös fortfarande.
Vi hittade ett trevligt par som hundvakt till våra hundar och som har två Whippets själva och dessutom bor nära oss.
Jag återupptog stickningen och märkte att jag kommer ihåf vad mamma lärde mig 1985. Jag sålde tre halsdukar som blev Julklappar.
Våran vän från Grillby som varit I Afghanistan kom hem välbehållen och vi var med på deras årliga Julmiddag som denna gång var I Solna på ett hotell I Haga, och jag badade I poolen!!!
Jag fick åter kontakt med en gammal kompis via Facebook som jag saknat sedan 1080.
Jag fick ej jobbet jag hade räknat med på Sandvik, men jag blev involverad I ett projekt istället som är I två år och heter “Hela Sverige ska leva” och jag skall ta hand om Järbo. Detta är lika skrämmande som spännande och jag hoppas detta kan leda till att jag kommer I kontakt med eventuella framtida arbetsgivare.
Så till sist, en önskan jag haft I många år, att få resa till Irland och Dublin. Min man och jag åkte dig för en konsert och föll pladask för stället. Så nu skall vi åter till Irland I sommar.
GOTT NYTT ÅR!!!!!
