
Han fick lite hundkex av husse också.
Efter ett tags sniffande och puffande så gav jag honom lite hjälp på traven tills han såg att det kom goid ut ur den. Mums mums mums! Detta var gott!!

Efter att han mumsat i sig detta så beslöt jag mig för att ge honom en present som min kompis i Grillby broderade till honom som en avskedspresent innan vi flyttade. Men jag har ej velat använda den först nu. Så det var passande läge att ge den som en födelsedags present istället. Så nu har Milo fått en jätte fin tass handduk! Tack Ritva!!




Medans hundarna vilade och vissa sov så åt vi övriga en härlig lunch och pratade Whippets. Efter det så var det dags för fotograferingar. Det gjordes familjevis, så när första familjen fotograferades så väntade vi övriga snällt på vår tur och när det var dags för oss så bytte vi plats. Här är Milos hela familj utom en från Göteborg som tyvärr ej kunde komma (Sally). Så först har vi Pappa Travis och Mamma Tosca, därefter valparna och då de två pojkarna först, Batman och Milo (Joker) sedan kommer tjejerna Tess, Blackie och Bolla
När familjefotot är taget så ärdet dags för "poserings" fotona (Bättre kommer senare drån Allette´s dotter Elisabeth) och här är ett av de som min man tog, och vist är han fin?















Promenaden fortsatte och dessa hemska bilar, bussar och lastbilar tycker vi ej om men vi klarade av detta med att varje gång stanna coh be Milo att stanna. Han stannar och följer bilarna med blicken tills de paserat och han får beröm och vi gpår vidare. Vi klarade av 10 st olika fornon under promenaden och det gick så bra så. När vi närmade oss hemmet så kom vi fört ned till en Äng/åker där vi slåppte honom lös och OJ vilken fart! Han sprang som en vilde fram och åter och runt med att tvärstanna i jämna mellanrum för att kolla vart vi var och att vi ej var borta för att sedan dra iväg på nästa språng. Han var så lycklig för att få kuta runt som han ville och nu vet vi att vi kan lita på honom.
När vi kom fram till villaområdet så kopplade vi honom igen tills vi kom till vår lilla återvänds gata och han fick springa lös igen och inga problem alls inte. Fram till dörren där han sätter sig ned och väntar på oss. Väl inne så sätter han sig på dörrmattan så jag kan torka tassarna på honom innan han får springa in i huset. Det dröjde inte många sekunder innan han sov i soffan brevid husse. Vilken lycka för oss alla.