Min man och jag skall äntligen bli hundägare och efter många "om och men" och "vilken ras", så kom vi fram till att bästa valet är en Whippet. Jag har sedan 1978 velat ha antingen en Greyhound eller en Whippet då jag den tiden bodde med min kusin som då skaffade två greyhound valpar. Så, nu skall det bli av, Äntligen! Så jag satte mig ned och under drygt en veckas mailanda fram och åter till olika uppfödare i landet så hittade vi en i Mora (Vansbro) under namnet Alletes som hade en kull som skulle bli leveransklara vecka 4. Jag meddelade min man om saken och han sade "Fixa besökstid så vi kan åka upp och titta på dom", och så blev det.
Med matsäck och kameran packad så satte vi oss i bilen och åkte iväg till vackra Dalarna.
När vi väl kom fram så möttes vi först av Allettes man som hälsade oss välkomna och ropade på frugan att vi nu var här för att titta på valparna. Vi klev in och möttes av 6 vuxna Whippets som ville hälsa och en Greyhound som hade lite ont i nacken (men har medicin för det) och kunde ej visa sin glädje lika mycket som de övriga. Jag fullkomligen bubblade innombords av lycka bland alla dessa underbara hundar och vadade mig fram för att skaka hand med Allette själv som sedan bad oss sitta ned och fika först efter en lång bilresa och dessutom så sov valparna just nu. Så blev det. Vi pratade om allt möjligt om hundarna och även annant privat och hade det hur mysigt som helst och när första valpen hoppade ur sängen sin så vaknade vi med och gick fram för att hälsa på de små liven.
Min man och jag hade redan valt på deras hemsida vilken av han-hundarna vi ville ha och hoppades nu att han (Joker) skulle vara den som först kom fram för att hälsa. Lyckan var stor när Joker hoppade fram för att hälsa på min man som sträckte ned sin hand och jag fick hälsa på honom jag med. Jag satte mig på golvet och plötsligt hade jag två valpar klättrande på mig plus mamman som ville hälsa och kolla att valparna var OK och att inget farligt hände dom. Min man hade händerna fulla han med med valpar och mamman som vandrade mellan oss för att kolla att allt var under kontroll. Kunde livet bli bättre? Jag tog fram kameran och fotade och hoppades på bra bilder. Allette erbjöd att ställa upp Joker på ett bord för fotografering och det blev fina bilder.
Efter ett tag så lät vi valparna få vila igen och vi fikade vidare, varpå min man sade att han var nöjd med valpen och om jag var det så kunde jag betala handpenningen. Vilket jag gjorde utan att tveka. Papper skrevs och pengar bytte händer samt att vi talade om att Joker kommer att få namnet Milo (utalas - Mailo) samt att vi bestämde att Lördagen den 26:e Januari kan vi komma upp och hämta hem honom och betala resten av pengarna. Gissa om vi längtar! Vi har redan handlat hundsäng, klotång, leksak, vintertäcke mm, så att vi är nu redo för honom.
Här kommer nu några av bilderna jag tog.
Så har vi en fin bild av den stolta mamman Tosca.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar