torsdag 17 september 2009

Husse tackar Milo – inlägg av Darren


Livet har inte varit bra under 2009. Svärmor blev sjuk, jag blev varslad, svärmor dog, jag blev uppsagd. Vi flyttade upp till Järbo för att jag fick jobb här uppe, och nu idag inser jag att det var ett stort misstag. Nu bor man i ett underbart området där det finns ont om arbete. Har varit arbetslös inte äns en månad och jag känner innombords att jag pallar inte det här. Hade varit lite bättre om frugan hade ett arbete, men hon har varit arbetslös i fem år och nu med 2 valpar hemma finns det ännu mindre chans att hon kan hjälper till med ekonomin. Desvärre blir det att hon måste tjäna 6000:- mer varje månad bara för att täcka hunddagiset. Det kommer inte att går så klart. Jag börja inse att det snart blir dags att sälja huset, en av bilarna och fyrhjulingen och flytta in i en hemsk, grå svensk lägenhet som någon slags misslyckad tonåring. Gizmo och Mojo bara ylar, kissar, bajsar och bråkar hemma. Visst dom är söta, men det är för mycket som pågår i mitt liv just nu och jag känner att jag har inte tid eller tålamod med dom. Jag mår helt enkelt skit dåligt att jag känner inte för dom som jag gör för Milo. Vad hade jag gjort utan Milo? Sedan jag har varit hemma har jag och Milo varit ute på långa skogs promenader. Ute i skogs spåret glömmar man allting. Milo springer löst i skogen och på spåret och man ser hur han njuter av livet. Han nosar hit och dit och kollar upp allting. Om jag kallar på honom, kommer han direkt. Han kollar efter mig då och då så att vi inte kommer ifrån varandra. Utan Milo hade jag inte haft möjligheten att rensa skallen. Utan Milo hade jag säkert exploderat av sorg och hat. Tack Milo, du räddar mitt liv just nu!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar