Tankar

Dessa två hundar är så ljuvliga och fantastiska varelser att man många gånger blir tårögd. De kan verkligen röra ens hjärta på så olika sätt som jag ej tidigare trodde de kunde. Vi sörjer båda fortfarande lite över Gizmo (numera Frasse) som vi beslöt att göra återköp på, men det känns bättre nu när vi vet att han fått ett bra hem i Stockholm (Drottningholm). Men ibland går det ej som man hoppats. Men vi fick en ny hund efter det vilket glädjer oss. Mojo blev som en ny individ dagen efter "Gizmos" återköp och det är ju inget ont som inte har något gott med sig heter det ju och så blev det.

De ger oss så mycket kärlek och skratt varje dag och vi är så tacksamma över att vi fick köpa dessa två och få dom in i våra liv. Milo är den lugna och mest kärleksfulla av dem två, medans Mojo (visserligare fortfarande valp) är den som är busig /lekfull och har så mycket hyss för sig att man skrattar gott åt honom. Promenaderna är ofta roliga då han gör så mycket lustiga saker att man ej kan låta bli att skratta åt honom.

Men Mojo har fått Milo att leva upp lite så att säga. Milo har börjat våga göra vissa saker som Mojo gör, för kan lilla Mojo, så kan jag! ser det ut som om han tänker ibland, och så provar han på lite försiktigt att klättra i högarna av snö och har nu blivit ganska modig på det. De leker med pinnar när de är ute och iblan (ganska ofta faktiskt) så går de brevid varandra och håller samma pinne i munnen. Ser så rart ut när de delar på att bära saker ibland. Men det slutar oftast i dragtävling och bus efter ett tag.

Mojo är dessutom mycket intresserad av att titta på TV, mera än Milo och det är så kul att beskåda honom när han verkligen är fångad av TVn. Milo vill däremot ligga så nära mig han bara kan och ibland så försöker han nästan krypa in i mig genom att sitta brevid mig i soffan och väntar på att jag skall ge honom en signal till att han får ligga i mitt knä, och då smyger han så försiktigt upp i knät och kryper upp på bröstet och borrar in huvudet antingen unde den bortre armen (han ligger alltid till höger om mig i soffan) eller på vänster axel under mitt hår. Där kan han ligga och mysa ett bra tag innan han försiktigt snurrar runt i knät och lägger sig på rygg som ett barn och jag kan hålla om honom.

Detta är något Mojo inte gör men det kan ju komma senare. Han föredrar att ligga "normalt" i knät en stund men sedan så blir det golvet under bordet eller på andra soffan, men ligger Milo redan i mitt knä, ja då parkerar han sig bakom Milos rumpa och borrar ned nosen under hans lår. Så gulligt.

Dessa två hundar älskar verkligen varandra och det är så roligt att se hur de ligger ihop och gosar och tvättar varandra. Vilken lycka!!