fredag 27 november 2009

Milo 2 år

Tänk vad tiden går fort! Nu har Milo blivit 2 år och vi har knapt märkt att det gått så fort sedan vi fick honom. Men han fick "massor" med godis och ett STORT tuggben som även Mojo fick vara med på. De hade varsin ände av den.

Även lillskiten Mojo har vuxit. Himmel vad det går undan. Nu är han inte så liten längre och det var först jag såg fotona som jag tog igår som jag fattade hur stor han nu blivit!

Se själv.
God morgon Husse!




Hej Matte! jag sitter i husses knä!



GÄÄÄÄÄSP! Jag är fortfarande lite trött.


Vad gör husse i köket? Godis till mig eller?


Stör oss inte! Vi tittar på TV!



torsdag 19 november 2009

Ögoninfektion

Just när Milo blivit bra från sin ögoninfektion så fick Mojo den. Så vi var hos vetrinären med hundarna idag för att Milo har nu fått den igen. Men denna gång fick dom salva istället för droppar, så nu håller vi tummarna att detta gör slut på eländet.

Här kommer lite bilder genom de senaste tre dagarna.

Sover bakom husses rygg i soffan.



Mojo sover och kramar min fot på golvet.


Milo myser med Husse.


Milo busar med Husse.



Mys med husse i soffan.


Här sitter jag bra!



Se! Varför inte använda armstödet bättre.


Mojo sover i sin soffa.


Då får Milo ha sin plats ifred... härligt! tycker han.


Vi tycker om varandra!

onsdag 18 november 2009

Mojo är rumsren

Nu är vi 100% säkra på att Mojo är rumsren nu. Han fick sova i vår säng för första gången hela natten och det gick så bra så!! Så nu har jag två hundar som håller mig varm om nätterna. HÄRLIGT!

Milos ögoninfektion är över nu och det känns bra det med.

lördag 14 november 2009

Mojo får sova i sängen på morgonen.

Fram på småtimmarna när han börjar pipa lite så får han komma upp i våran säng och lyckan är stor för honom. Han ålar omkring och "knorrar" och svansen går. Det tar ca:a en minut och så rullar han ihop sig som en boll och somnar brevid en. I morse så hade jag Mojo ihoprullade vid bröstet och Milo ihoprullad bakom knäna under täcket och håller mig varm. Helt underbart!! Milo har verkligen funnit Mojo och skyddar honom till max från andra hundar samt att han håller ett öga påhonom när han kutar omkring i huset och följer efter för att se vad han gör. När de ligger i soffan så tvättar han Mojo och ibland tvärt om. Det är så rart att se dom tillsammans.

De fick springa löst i trädgården igår och OJ vilken fart det blev. Det var så roligt att se dom jaga varandra men oftast var det Mojo som jagade Milo som hade bollen i munnen. När Mojo gav upp så kommer Mojo skuttande och puttar på Mojo lite med bollen i munnen, som om han säger "kom igen då!".

Vi skall ta dom ned till idrottsplatsen och släppa lös dom på grusplanen så de får spring loss ordentligt där.

fredag 13 november 2009

Milo attackerad av en Jack Russel

Milo blev attackerad av en Jack Russel i morse som kom flygande från en tomt, lös!!!

Den kom emot oss skällande och jag försökte se ägaren och så hörde jag ägaren skrikande och svärande på hunden som började smyga fram emot oss och nu morrande och visade tänderna. Jag ställde mig framför Milo för att skydda honom och var berädd att "sparka" undan den  lilla skiten om han försökte något och då blixtrade det till. Jacken kastade sig emot Milo som försökte komma undan och jag snurrade runt och försökte få Milo ifrån hunden och Jacken hade lyckats kasta sig upp mot Milos hals men i samma stund kom ägaren fram och fick tag på hunden och fick honom att sluta och skrek åt hunden att gå tillbaka. Jag kollar upp Milos hals och det blev bara skrapmärken som var röda men ingen punktering i skinnet. Så där står jag och undrar vad för slags hundägare är detta? Som för det första låter en ilsken Jack vara lös och sedan inte kunna se mig i ögonen eller s fråga om det gick bra för Milo. Ingenting! Han bara chasade Jacken tillbaka till sin van och åkte iväg med en himla fart. Antagligen sen till jobbet!!! En sådan person skall ej ha hund. Så nu kommer jag att hålla ett öga på honom för han bor i närheten av oss, så den vägen kommer jag ej gå ned för längre.

Tänk hur illa det kunde ha gått!! Och jag var så nära att sparka den lilla skiten till högre makter, Inte så illa att jag dödat den men ni förstår nog vad jag menar. Andra tanken var att släppa Milo och lyfta Mojo, men som ni vet, en Jack ger ej upp och den hade jagat Milo som i sin tur kunde ha blivit överkörd på vägarna, så jag ville ej riskera den saken.

tisdag 10 november 2009

Det går så bra här hemma nu

Vill bara meddela att det går så bra här hemma nu mellan Milo och Mojo! De leker ihop och sover ihop utan problem. Promenaderna går bra dom med mellan dom och Mojo är en riktig kelgris. Sitter man i soffan så kastar han sig över en och lägger sig över benen och bara myser.Mojo är en riktig glad liten skit och det är så eoligt att se han och Milo ihop. Kloklippningen på Mojo går som en dans. Vi lägger han på köksbordet och där ligger han tills klorna är klara utan att han reagerar på vad som sker. Annat är det med Milo.

Milos ögoninfektion är i stort sett över nu men vi har några dagar kvar med ögondropparna. Stackarn, det måste ha varit så obehagligt med svidande ögon och gegga som rinner hela tiden, men nu ser ögonen så bra ut så.


Här kommer några bilder av dom.





tisdag 3 november 2009

Mojo njuter av livet

Mojo har börjat öppna sig mer och mer nu och visa sitt riktiga "jag". Det är så roligt att se hur han njuter av livet och har börjat visa sig intresserad av omgivningen vilket han ej gjorde tidigare.

Han är fortfarande torr inne så vi hoppas det inte blit flera pölar nu.

Sista avmaskiningen är avklarad och det tod hela dagen för att få dom att äta upp maten med avmaskningsmedlet i det. Så nu hoppas vi att det är över med masken.

Det är så rart att se hur Mojo tyr sig till Milo och hur han kollar upp vad Milo gör för att lära sig själv vad han skall göra. Eller när Mojo är på vandring i huset så följer Milo efter för att hålla koll på honom. De är så söta ihop dessa två.

måndag 2 november 2009

Tankarna svävar fram och åter

Som många vet av er så har vi ej längre Gizmo hos oss utan har gjort återköp av honom. Vi känner båda att vi gjorde rätt men ändå så svävar tankarna till "Gizzy" och hur han var och vi saknar honom till en viss del. Men det var bäst att det blev som det blev. VI hoppas att allt kommer att ordna sig för honom för det är en otroligt fin hund och han kommer att bli så stilig när han är vuxen, lika fin som sin mor.

Så hur går det för lilla Mojo då? Jo bara bra! han är så lugn och go och kommer när man ropar och lär sig fort nya saker hela tiden. Han sover nu i sin bur utan ett pip och har vant sig att han ej har Gizmo hos sig längre, så nätterna är tysta nu.

Han har nästan blivit helt rumsren och har bara kissat inne två gånger förra veckan och det är bra det. Han har börjat tala om för oss när han behöver gå ut och vi har börjat förstå honom mer och mer med sina olika ljud och gester.

Här några bilder som är tagna med mobilen, därav kvalitén på dom.


Milo tittar på TV medans Mojo myser.
 


Inget roligt på TV längre.


Vi kan faktiskt dela på samma korg.