Nu har det gått ytterligare en tid sedan jag skev sist och en del saker har hänt på den tiden. För det första så vågar jag säga att från och med Milos 4-månaders dag så är han nu rumsren!
Han gillar inte att sova ensam i sin säng i sovrummet utan vill vara uppe hos oss. Så han sover hos oss numera och på såvis får vi alla en bra sömn, för innan så vandrade han fram och åter från hans säng till våran hela natten för att hoppas på att någon av oss tar upp honom i sängen. Detta "klickande" av klorna på golvet hela natten håller oss vakna och är det ej det så är det hans klor mot hans egen säng som är av plast som håller oss vakna och vid runt 03:00 - 05:00 så ger vi upp och tar upp honom och alla somnar bums. Därför har vi nu beslutat att han får sova hos oss så vi alla kan sova. Hade Milo en kopis så tror jag att detta inte hade varit ett problem, det är vad jag gissar på i alla fall.
Träningen med att få honom gå fint i koppel har gått framåt med några bakslag och han testar oss ordentligt nu för at se vart hans gränser går. Bland annat så har han plötsligt börja strunta i vad vi säger när vi är ute och han springer fritt. Han har tydligen glömt allt vi lärt oss innan med att komma när man ropar och att stanna eler sitta när man säger till honom. Nej då, han bara springer iväg dit HAN vill och struntar i os helt. Men efter två dagars mycket stränga promenader och med lite muta så tycks det börja komma åter till normalt igen. Jag antar att han nu är i trotsåldern den lilla rackaren.
Igår den 8/4-2008 så Hoppade Milo upp själv på soffan utan att vi hjälpte till med bakbenen och samma sak med den höga sängen vi har. Han lyckades ta sig upp där med utan vår hjälp, så nu börjar han bli duktig på lite av varje. Nästa hop är att han vågar ta sig upp för trapporna i huset själv, något han verkligen är rädd för. Vi har försökt flera gånger och jag lyckades tre gånger för en tid sedan att få honom att ta sig upp från källaren till hallen men han höll på att ramla baklänges och halkade på trapstegen, så jag vill ej öva det flera gånger. Hans ben skall nog bli lite längre först tror jag för den saken. Men jag kan ju en begära mirakel på en gång, utan en sak i taget.
SÅ! detta var då de senaster uppdateringarna på Milos framsteg och vårat liv med honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar